STFs klimattoppmöte på Kebnekaise 2023

Under den senaste veckan har vi fått en unik möjlighet att agera som en brygga mellan klimatrörelsen och friluftsrörelsen på det första klimattoppmötet på Kebnekaise någonsin. Svenska Turistföreningen (STF) bjöd in frilufts-Sverige samt deltagare från transportsektorn för att diskutera hållbara transporter, hållbart friluftsliv och samverkan. Vi i POW fick ynnesten att representera hur klimat-och miljörörelsen kan se ut om man kanaliserar sin passion för friluftsliv, natur och vintersport som drivkrafter för engagemang och beteendeförändringar. 

På mötet deltog representanter från friluftslivet och transportsektorn. Bland de representerade fanns en tydlig förändringsvilja, kantad av ödmjukhet inför utmaningarna som kommer. Oavsett kunskapsnivå är det tydligt redan tidigt i samtalen att vägen till framgång är tillsammans – där motivation, kunskap och möjligheter möts.

Veckan var lärorik och inspirerande med talare och samtalsgrupper med olika bakgrund och perspektiv. Men den har samtidigt varit oerhört allvarlig för oss i POW och det är med ett brustet hjärta vi har fått ta del av hur klimatförändringarna tydligt går att se i den arktiska miljön kring Kebnekaise. Ordet akut fick en allt tydligare mening under besöket på Tarfala forskningsstation och mötet med forskningsledaren Nina Kirchner.

 Som de friluftsfantaster vi alla är så blev det många starka känslor och det var svårt att inte bli berörd under samtalen om belyser vilken påverkan just friluftslivet och besöksnäringen har på både naturen, klimatförändringarna och rennäringen. Det har redan gått otroligt långt. Krisen är här och nu – precis framför oss.

Under veckans gång kundeman ana att det finns mycket kunskap och idéer, men inte en tydlig handlingsplan. Det pratades om ledarskap och ett första steg för samverkan. Något av det mest konkreta som veckans initiativ innehöll var STF:s Kebnekaiseprotokoll, ett protokoll där sju av friluftsorganisationerna på plats skrev under på att tillsammans samverka och agera för att stimulera utvecklingen och användningen av hållbara transportmedel kopplat till friluftslivet. Det första av sitt slag i svensk friluftshistoria, vilket är mäktigt och viktigt! Man kan läsa protokollet i sin helhet här:

Vi förstår vikten av att kompromissa för att få med sig organisationer på tåget, men med kniven mot strupen behöver vi ha modigare förebilder än så.Vi hade gärna sett att protokollet hade en tidsram som organisationernas hållbarhetsarbete ska förhålla sig till. Vi behöver progressiva individer och organisationer som agerar så som om skogen brinner, glaciärer smälter och älvar svämmar över, som att cykelleder rasar och laviner triggas, som att renar svälter. För det är precis så allvarligt som det är.

Protokollet innebär också en etablering av ett nätverk och samverkan mellan de berörda organisationerna, något vi ser fram emot att följa utvecklingen av. Trots att samverkan är nyckeln för att få så stort genomslag som möjligt, så är det viktigt att organisationerna själva inte enbart förlitar sig på den kollektiva kraften, utan att de även på egen hand vågar vara de förebilder som behövs inom svenskt hållbart friluftsliv. Klimatkampen är inte bekväm, så att våga se allvaret och agera utifrån situationen är viktigt, speciellt med tanke på makten de organisationer som skrivit under protokollet har, med en gemensamma medlemsräckvidd på ca 2,4 miljoner människor. 

På vägen hem, när vi vandrar över fjället, vinkar vi hejdå till glaciärerna med klimatplakat i händerna. Samtidigt smyger en hermelin fram nyfiket. Någon timme senare svävar en kungsörn på avstånd, och den lilla gruppen vi går med tappar hakan. Det påminner oss om att det inte är en rättighet vara i naturen, utan det kommer med skyldigheter – vi är skyldiga isrosorna, glaciärerna, jokkarna, fjällen, skogarna och det vackra vilda att göra vårt yttersta!

 Fjällbubblan vi befunnit oss i spricker allt eftersom vi uppdaterar oss om de aktuella nyheterna; de katastrofala flodöversvämningarna i Libyen, flera planetära gränser som överskridits och ett ständigt påminnande om att vi ligger långt efter med Agenda 2030. Att vi har en oerhört bristfällig klimatpolitik. Pepp och engagemang från veckan blandas med allvar, ett allvar som vi tillsammans med er vill kanalisera, dela den vidare och göra till positiv och konkret handlingskraft för klimatet, miljön och fjällen. 

Vi är väldigt tacksamma för att STF valt att bjuda in POW i dialogen. Vi hoppas vi har kunnat bidra genom att vara den starka rösten för vintern och naturen på plats. Många nya POW-relationer har skapats och en lång lista av kampanjer, projekt och idéer för utveckling av både en Creative- och Science Alliance har börjat. Nu behöver vi dig som engagerad volontär för att skapa så stor påverkan som möjligt!

• Protect Our Winters Sweden

Clara Edwards, Styrelseledamot och MSC Climate Change Management.

Nicole Modigh, Verksamhetskoordinator.